stigma

Segern är smärtan värd!

Idag har jag ont lite överallt, mest i låren och på tårna. Jag är väldigt nöjd med min insats, när alla resultaten var sumerade igårkväll visade det sig att jag kom på sjätte plats. Där va ca 45 som startade i tävlingsklassen och 21 fullföljde, nästan hälften alltså, det är också imponerande. Det var stundom väldigt jobbigt, som jag sagt tidigare gick jag ut alldeles för hårt, de fyra första intervallerna gick bra men sen kom stumheten och det började värka i benen. Intervall fem och sex var utan tvekan de jobbigaste, sexan var outstanding. Som den diagramnörd jag är har jag gjort ett diagram för alla mina kilometertider, och tiden för sexan är mycket långsammare än något annat. Jag har ingen aning om var jag hittade krafterna till de två sista intervallerna, de bara kom och jag orkade plöja på. Det gick en del sportdryck på dessa.Snittet blev iallafall bra 5:17min, och sluttiden 7:06:18h och jag är galet nöjd.

Mest imponerad är jag av uppslutningen bland er som följde mig. Otroligt kul! Aldrig någonsin trodde jag att så många skulle följa mig, 111 unika besökare i bloggen. Till det ska läggas typ 1000 kommentarer och gillningar på facebook och några sms. Det är mycket tack vare er jag klarade, det gav kraft, ork och gjorde så jag hittade inspiration. Tyvärr orkade jag inte svara på alla era kommentarer, sömn, mat och vila fick gå före. Men jag är så oerhört tacksam för all hjälp. Tack, tack, tack!

Jag vill också passa på att tacka Emms, du är så fanastiskt bra, som hjälper, stöttar, fixar och donar i ett galet projekt. Utan dig hade det absolut inte gått, jag hade inte ätit tillräcklig, inte druckit tillräckligt, inte haft vältejpade fötter och absolut inte hittat kraften om du inte tryckt mig genom dörren de sista intervallern. Tack, utan dig hade det inte gått!

Det var en otrolig upplevelse, men det krävs en idiots envishet, en kommandosoldats pannben och en tro på att det kan gå. Förmodligen handlar ett ultralopp mer om psyke än om fysik, fysiken är klart viktig, men oavsett hur bra tränad man är kommer man få ont, man får skav, magen är inte sig lik, det bränner i benen. Det gäller att kunna koppla bort smärtan och koncentrera sig på det roliga: löpningen. Även om jag kanske inte har några inplanerade löppass de närmsta dagarna och mitt sedvanlig söndagslångpass hoppar jag över idag, så är jag säker på att jag drar på mina löpskor om några dagar och tar ett pass igen. För löpning tycker jag är kul.

Trotjänarna, trodde verkligen inte att jag skulle springa åtta mil på ett dygn i dessa när jag köpte dem för tio månader sen.

Idag har det blivit mycket vatten och ska försöka äta mycket. Jag är törstig mest hela tiden, men kan tyvärr inte äta så stora portioner. Det få bli många små istället. Nu blir det en söndagspromenad för att mjuka upp benen lite.

Tack för all hjälp!

- Fredrik

Här i Skåne pratar vi fortfarande om dig och din prestation, vi är så impade på dig. Skickar än en gång över ett jätte grattis till dig. Härligt att du har en sån fin sambo som ställt upp och stötta dig i detta. Hon är en stjärna :)

Det har varit kul att kunna följa dig här på din blogg! Tack för underhållningen :)

Så kul att du kom 6:a det är ju jätte bra! Kul med alla kommentarer o så har du en fantastisk sambo! Ha en fin söndag! Kram hälsa Emms :)

Verkligen imponerad över din prestation, att sluta på en sjätte plats är fantastiskt ju! Japp Pia har rätt vi pratar om dig en hel del här! Blev glad när jag såg att du uppdaterat bloggen idag och jag förstod att du var på benen :) Tack för att vi har fått följa dig, för uppdateringarna här och på fb. Hälsa Emma och tacka också hon var ju inte bara en strålande coach utan även en underhållande gästbloggare! Ser fram emot att få följa dig på fler galna upptåg ;) Kraaaam

Vi tackar också för underhållningen och din otroliga prestation. Bra resultat blev det också! Grattis! Och nog är det så att man måste vara två för att dansa tango, det är ju härligt att ni kan stötta varandra när det behövs, det är en viktigt del i ett förhållande. Kram på er!